Tvättbyte

Förra helgen umgicks jag med väldigt många tonåringar. Inte av någor udda intresse för tonåringar utan för att jag körde buss med ett gäng korfirmander. Många påstår att barn har sin trotsålder som 4-5-åring men jag tror att den värsta trotsåldern är vid 15 års ålder. Det verkar som många gör precis tvärtemot vad som sägs. Men det som är sunt är att de köper kläder som de sedan kan växa i och ha många år. I alla fall en del grabbar. De hade nämligen så stora byxor så de hela tiden hasade ner och visade underkläderna. Så många killkallsonger har jag inte sett sedan jag hade hand ett tvättbyte under ett repmöte.

För er som undrar om jag är piggare så kan jag säga att det är jag men gårdagen var ingen lek. Jag kom knappt ur sängen, eller rättare sagt knappt ur soffan. När jag tvingat i mig lite frukost och bytt däck på bilen gick jag och lade mig i soffan för att vila lite och där blev jag liggande. Var uppe några korta stunder för att dricka vatten. När jag väl tog tag i mitt liv och bestämde mig för att gå och handla lite mat hade affären stängt. Redan klockan 18.00. Det fcik bli vatten kokta makaroner och köttbullar. Ingen höjdarmat en pingstafton men jag blev i alla fall mätt.

"Vad synd att stackars Mads blev sjuk" tänker säkert alla nu (kanske inte alla men många, men de flesta. Eller några i alla fall. Eller någon. Eller?). Men nej, sjuk var jag inte. Min syn på saken är att man måste vara på sjukhus för att kallas sjuk tycker jag. Varför heter det annars sjukhus? Men pigg var jag inte. Jag var så opigg att jag inte orkade se kvalet till dagens Formel1-lopp i Turkiet. Som tur var hade jag satt på inspelningen så jag kunde se kvalet senare och se Massa ta pole för Hamilson och Kovalainen. Hoppas nu bara att Lewis orkar hänga på Felipe och köra om honom i samband med första depåstoppet. Drömpallen skulle var Lewis, Heikki och Fernando. Tveksamt om den blir såna, kommer säkert att vara minst en Ferrari på pallen men vi håller tummarna för annat. Eller hur?

/Mads