Mitt i mitt onsdagskvällsfavvoprogram (Room Service) ringer det på min dörr och givetvis undrar jag vem det kan vara. Det visar sig vara min granne. Om jag medverkat i en romantisk komedi hade det stått en vacker granntjej som hade något problem i sin lägenhet, exempelvis en trasig lampa som satt alldeles för högt och jag hade fått hjälpa henne. Innan hennes lampa gick sönder hade hon bakat hon bullar som hon skulle bjuda på tillsammans med ett stort glas mjölk. Vi skulle sitta och ficka vid hennes köksbord i skenet av fladdrande stearinljus och samtala om allt möjligt långt in på natten.
Men var det verkligen en vacker granntjej som ringde på? Nej! Istället var det en 82-årig granntant med krycka som ringde på. Dagen till ära iklädd för tanter lämplig hatt (eller en schysst smula som min admin skulle sagt på sin hemtraktsdialekt). Hon ville ha hjälp med en dörr hon inte kunde stänga och givetvis hjälpte jag henne. Väl inne i lägenheten började jag fundera på hur jag skulle kunna ta mig ut om hon helt plötsligt skulle låsa ytterdörren. Hoppa från balkongen? Tveksamt, andra våningen. Men som tur var låste hon aldrig dörren utan jag kunde gå in till mig igen och fortsätta se på TV.
Det blev ingen fika och lika bra var väl det, hade inte orkat sitta halva natten och höra hur det var förr i tiden.
/Mads
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
:-D Åh gud så roligt o gulligt !!
I filmen "Just like heaven" finns ju en sån granne... alltså en sån med synliga string som vill ha hjälp m allt möjligt. Hon är inte 82 heller.
Förresten gick nåt program - som jag inte såg - där nån hade FOBI för gamla tanter. Tur det inte var du.
Skicka en kommentar